COP29 i Baku: Världens blickar riktas mot Azerbajdzjan

Historiskt klimatmöte i Kaspiska havets kust

FN:s 29:e klimatkonferens (COP29) samlar världens ledare och klimatexperter i Azerbajdzjans huvudstad Baku från den 11 till 22 november 2024. Mötet utgör en kritisk milstolpe i de globala klimatförhandlingarna, där 198 parter - inklusive 197 länder och EU - samlas för att diskutera planetens framtid. Med särskilt fokus på klimatfinansiering och utfasningen av fossila bränslen står mycket på spel under de intensiva förhandlingsdagarna vid Kaspiska havets kust.

Azerbajdzjan som värdland - möjligheter och utmaningar

Valet av Azerbajdzjan som värdland följer FN:s rotationsprincip mellan världens regioner, där den östeuropeiska gruppen stod på tur för 2024. Landets roll som värd har väckt både förväntningar och frågor i det internationella samfundet. Som betydande exportör av fossila bränslen står landet inför den komplexa uppgiften att balansera sina ekonomiska intressen med det globala behovet av klimatomställning. President Ilham Aliyev har presenterat flera gröna initiativ inför konferensen, samtidigt som landet planerar att öka sin gasproduktion för den europeiska marknaden. Enligt konferensens officiella webbplats har omfattande förberedelser gjorts för att säkerställa ett framgångsrikt möte.

Intensiv agenda med globalt fokus

Konferensen följer en strukturerad agenda där varje dag ägnas åt specifika teman. De första dagarna inleds med världsledarnas toppmöte, följt av fördjupade diskussioner kring klimatfinansiering, energiomställning och teknologisk innovation. UNFCCC har utformat programmet för att maximera möjligheterna till konkreta resultat inom de mest kritiska klimatfrågorna. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingsländernas behov och möjligheter att delta i den globala klimatomställningen.

• 11-12 november: Öppningsceremoni och världsledarnas klimatmöte
• 14 november: Klimatfinansiering och investeringar
• 15 november: Energiomställning och fossilfri framtid
• 16-22 november: Fördjupade förhandlingar inom olika tematiska områden

Nya klimatfinansieringsmål i fokus

En av de mest kritiska frågorna på COP29:s agenda är att fastställa ett nytt globalt mål för klimatfinansiering. Det tidigare målet om 100 miljarder dollar årligen i stöd från rika länder till utvecklingsländer uppnåddes först 2022, tretton år efter att det sattes. Nu står världens länder inför uppgiften att enas om betydligt mer ambitiösa finansieringsmål för att möta de växande klimatutmaningarna.

Utvecklingsländernas behov driver nya mål

Utvecklingsländerna kräver nu en markant ökning av det finansiella stödet, med förslag på upp till 1 biljon dollar årligen. Denna summa anses nödvändig för att finansiera både utsläppsminskningar och klimatanpassning i världens mer sårbara regioner. Enligt International Institute for Applied Systems Analysis behöver de finansiella flödena mellan regioner öka med mellan 250 miljarder och 1,6 biljoner dollar årligen under perioden fram till 2030.

Azerbajdzjans klimatfinansieringsfond

Som värdland har Azerbajdzjan lanserat "Climate Finance Action Fund" (CFAF), en ny fond som ska finansieras genom årliga bidrag från fossilbränsleproducerande länder och företag. Fonden ska stödja både klimatåtgärder och akut katastrofhjälp i sårbara utvecklingsländer. Initiativet presenterades som en del av värdlandets åtaganden för att driva på den globala klimatfinansieringen.

De utvecklade länderna, särskilt i Nordamerika och Europa, förväntas ta huvudansvaret för den ökade klimatfinansieringen. Samtidigt växer trycket på stora utvecklingsekonomier som Kina och rika länder i Mellanöstern att bidra mer till den globala klimatfinansieringen. Medlen ska fördelas mellan olika klimatåtgärder:

• Utsläppsminskande åtgärder i utvecklingsländer
• Klimatanpassning i sårbara regioner
• Kompensation för klimatrelaterade förluster och skador
• Forskning och utveckling av klimatlösningar

Utfasning av fossila bränslen på agendan

En av de mest avgörande frågorna på COP29 är den globala utfasningen av fossila bränslen. Förhandlingarna i Baku fokuserar på att etablera konkreta handlingsplaner för hur världens länder ska kunna genomföra en rättvis övergång till fossilfria energikällor. Enligt Naturskyddsföreningen förväntas utvecklade länder ta täten i omställningen, med förslag om att EU ska uppnå fossilfrihet redan 2040.

Konkreta steg mot fossilfri framtid

För att påskynda omställningen diskuteras flera viktiga åtgärder under konferensen. Ett centralt initiativ är avskaffandet av subventioner för fossila bränslen, vilket ses som avgörande för att minska det ekonomiska stödet till fossilberoende industrier. Länderna uppmanas även att inkludera tydliga utfasningsplaner i sina nationella klimatplaner (NDC:er), som ska presenteras i början av nästa år.

• Avveckling av subventioner för fossila bränslen
• Tydliga tidsplaner för utfasning av kol, olja och gas
• Ökade investeringar i förnybar energi
• Stöd till utvecklingsländer för grön omställning

Utmaningar i omställningen

FN:s klimatpanel IPCC har fastslagit att utsläppen måste minska med 43 procent från 2019 till 2030 för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Detta mål kräver omfattande och snabba förändringar i världens energisystem. Värdlandet Azerbajdzjan har presenterat ambitiösa planer för att öka sin förnybara energikapacitet till 30 procent av den totala energiproduktionen till 2030, vilket illustrerar både möjligheterna och utmaningarna i den globala energiomställningen.

Omställningen kräver betydande ekonomiska investeringar och teknologisk innovation. För att säkerställa en rättvis övergång diskuteras särskilda stödmekanismer för sårbara grupper och regioner som är särskilt beroende av fossil energiproduktion. Internationella samarbeten och tekniköverföring spelar en nyckelroll i att stödja utvecklingsländernas omställning till förnybar energi.

Internationella klimatmål står inför avgörande test

På COP29 står världens länder inför den kritiska uppgiften att stärka de internationella klimatmålen för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5°C. Enligt UNFCCC krävs djupa, snabba och varaktiga utsläppsreduktioner för att undvika att överskrida detta temperaturmål.

Uppdaterade klimatplaner i fokus

En central del av förhandlingarna handlar om att länderna ska presentera uppdaterade och mer ambitiösa nationellt fastställda bidrag (NDCs). De nuvarande politiska åtagandena pekar mot en uppvärmning på 2,6-3,1°C vid sekelskiftet, vilket understryker behovet av betydligt kraftfullare klimatinsatser.

• Skärpta mål för utsläppsminskningar till 2030
• Stärkta mekanismer för uppföljning och rapportering
• Ökad transparens i ländernas klimatåtgärder
• Förbättrad samordning mellan internationella klimatinitiativ

Reformerad klimatarkitektur

På dagordningen står även en omfattande reform av den internationella klimatfinansieringen. COP29-sekretariatet betonar vikten av att omstrukturera det globala finansiella systemet för att möta utvecklingsländernas behov av klimatåtgärder, både för utsläppsminskningar och klimatanpassning.

Särskild uppmärksamhet ägnas åt att utveckla robusta mekanismer för att hantera klimatrelaterade förluster och skador i särskilt utsatta länder. Detta inkluderar både akuta katastrofinsatser och långsiktigt stöd för klimatanpassning, vilket ses som avgörande för att säkerställa en rättvis global klimatomställning.

Framtida klimatutmaningar kräver omedelbara åtgärder

Medan förhandlingarna pågår i Baku står världen inför accelererande klimatförändringar som kräver snabba och omfattande åtgärder. Enligt UNFCCC pekar nuvarande prognoser mot en global uppvärmning på 2,6-3,1°C vid sekelskiftet om inte betydligt mer ambitiösa åtgärder vidtas omedelbart.

Ökande risk för extremväder

De vetenskapliga bedömningarna visar att utan kraftfulla klimatåtgärder kommer frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser att öka dramatiskt. Detta ställer särskilda krav på utvecklingen av motståndskraftiga samhällen, speciellt i sårbara regioner där anpassningsförmågan ofta är begränsad av ekonomiska resurser.

• Ökad frekvens av extrema väderhändelser
• Större påfrestningar på redan sårbara samhällen
• Behov av omfattande klimatanpassningsåtgärder
• Krav på förbättrade varningssystem och katastrofberedskap

Möjligheter i energiomställningen

Trots de betydande utmaningarna visar COP29:s analyser att en omställning till förnybar energi redan ger substantiella fördelar i form av nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. De länder som agerar beslutsamt och investerar i ren teknologi förväntas få störst fördelar i framtiden. Azerbajdzjan har som värdland presenterat ambitiösa planer för att öka sin förnybara energikapacitet till 30 procent av den totala energiproduktionen till 2030, vilket exemplifierar den pågående globala omställningen.

För att möta dessa utmaningar krävs en omfattande mobilisering av resurser och teknologi. Särskilt viktigt är att säkerställa att utvecklingsländer får tillgång till nödvändig finansiering och tekniskt stöd för att genomföra sina klimatåtgärder, samtidigt som den globala omställningen till förnybar energi påskyndas.